TINAFINIS

...det ordnar sig alltid...

Sorglig dag...

Kategori: Allmänt

När jag gick upp o kissa kl 6 i morse. Hörde en duns ute. Sen tänkte jag inte mer på det.
Vaknade åtta o skulle ta ut hästarna o ge dom mat.
När jag håller på med kaninen börjar Rosanna gnägga. Det gör hon aldrig annars.
Öppnar dörren o ser till min förskräckelse att Rosanna ligger ner helt på sidan. Hon andas häftigt. KOLIK tänker jag.
Kutar in o hämtar Fredrik. Sliter med mig mobilen.
KOmmer ut i stallet så står hon upp. Ser ut att ha brutit ena bakbenet, men som TUR var hade hon inte det.
Ut från baken hänger det bitar från yttre fosterhinnan.
Jag ringer jourveterinären som tyvärr inte kan komma ännu på ett tag. Vi skulle försöka lite till.
Ringer Tomas som är van vid framför allt kalvningar. Rättare sagt så fick Fredrik göra det för jag var inte i stånd till att prata.
Han är snäll och kör bort. Han känner att fölet ligger helt fel. Vet inte riktigt hur den ligger igentligen.
Ringer åter vet som säger at vi får försöka en kvart till.
Men inget händer. Vi får inte fölet rätt.
Tillslut så kommer alla fall veterinären hit. Ja, allt ligger fel. VI drar o drar o veterinären puttar  o vänder o har sig med fölet.
Inget går.
Jan kommer hit.
Tillslut bestämmer veterinären att vi  måste såga i tu fölet. Eller dess huvud rättare sagt eftersom det går inte vända det rätt. Fölet var redan dött från början och det hade ändå inte överlevt så tidigt fött. Skulle ju födas den 20:e april.
Rosanna skulle inte överleva om vi inte gjorde på detta vis. Han kunde inte göra kejsarsnitt på plats och det var försent att köra till djursjukhuset.
Så vi tar en såg som var som en vajer. Veterinären kopplar fast den inuti Rosanna runt fölerts huvud. Jan får såga medans vet känner så han inte sågar i Rosanna.
Allt verkar gå bra o dom får loss huvudet. När det väl är väck så kommer restan oxå.
Veterinären plockar ut efterbörden. Då får hon nästan livmoderframfall. Men det löser sig det med.
Efter det verkar Rosanna må bra och slappna av. Hon somnar stående på plats.
Medans veterinären tar mina uppgifter så piggnar hon till o börjar äta.
Efter han kört så går vi en liten runda med henne. Hon är då som normalt.

Nu hoppar ja bara att hon överlever o blir kry med sin medicinkur!!!!

USCH!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: