Evelina W.F.

Det gick rätt bra, men jag blev så otroligt trött i mitt ben då vi gjorde övningar som krävde otroligt mycket ytterskänkel.

Eftersom Evve är rätt lat och inte riktigt förstår allt ännu så måste jag verkligen vara noga och visa henne vad jag menar.

Jag är så svag imitt vänstra ben! Pga det så har min sits blivit så kass då jag faller fram.

Birgitta sa det att under tiden vi gör rörelserna klagar hon inte på min sits för då kan man lätt glömma bort vad man gör med skänkeln.

Nån gång måste min kropp fatta hur jag ska sitta.

Jag liksom försöker hålla balansen på nåt sätt då jag inte har kraften i det vänstra benet.

Jaja, Evve var alla fall duktig. Vi övade rätt mycket på slutor och hon klarade dom galant!!!

Nu går hon även i fin form i galoppen! Underbart!

Bilder från hoppningen och träningen igår samt några från förra gången!

Jaaaaa jag vet, för det första, alldeles för långa stigläder!!!! Korta dom och så kanske jag får en bättre stil.....?

Från dressurträningen för 2 veckor sen!

Från gårdagen...

Ni får ursäkta min ridstil!

Den ska försbättras!

Oj... nästan lite för böjd kanske.

Det vara bara jag så all fokus på mig och Evve :-)

En hel del klagande.... :-)...... på min sits men annars bara en massa nyttiga tips!

Anggående min sits så har någon aldrig klagat på den förut!!! Den har helt enkelt förändrats efter jag slet av mitt korsband.

Då jag började rida tidigt efter operationen så kompenserade jag antagligen smärtan och min ostyrka genom att sitta på ett annat vis. Jag balanserar helt fel nu!!

Min dressyrtränare säger samma sak.

Dock har jag börjat hitta rätt ställning när jag tränar dressyr så hon klagar inte så mycket.

Jag var väl rätt nervös nu inför hoppträningen och föll fram.

Men hon gav mig tips på hur jag skulle tänka så satt jag rätt tillslut :-)

Jag vet ju hur man ska sitta...........................

I alla fall, hoppträningen gick superbra.

Började med lite bommar på marken.

Sen blev det bommar med ett hinder i mitten till exempel.

Eftersom det var första gången för oss båda skulle vi bara ta det försiktigt.

Jag blev lite smårädd när hon höjde det där hindret i hela tiden. Det var ju snart högre än vad jag någonsin hoppat!!!

Då Evve inte har tekniken (och ej jag heller än) så rev hon lite i början.

Malin sa att jag inte behövde driva på henne något på hinderna då hon själv bjöd på dom. Då kunde hon i stället börja rusa mot dom.

Evve hoppade helt ok dom flesta gånger. En gång höll hon dock på att landa på knäna då hindret var rätt "högt" 70-80??? (vi har hoppat högst 60 hemma). Men vi redde ut det och kunde gå mot nästa hinder.

Ja om det nu är nån som tränat och tävlat hoppning längre än mig ser ju utifrån detta inlägg vilken nybörjare jag är!

Men jag ska passa på att träna för Malin nu i sommar medans hon är hemma. Sen ska ni se vilka proffs vi kommer att bli!!!! hmm

Bilder finns. Kommer kanske nån annan dag. Dock ser dom hemska ut!!!

Evve var nog inte riktigt på topp idag.

Eller hon var alla fall inte sugen på att följa med mig ut ur hagen.

Jag gick fram till henne och kliade precis som jag brukar.

Tog fram grimman men då traksa hon iväg.....

Kallade på henne och hon tillbaka till mig. Kelade en stund till men grimman ville hon inte ha.

Gick iväg några steg men jag gick efter. Hon stannade för det är ju så skönt att man kan bli kliad :-)

Jag lurade henne och la grimskaftet om halsen.

Lugnt och fint följde hon med mej.

Jag longerade ju henne dagen innan.

Hon skötte sig jättebra. Var ju trots allt bara andra gången jag gjorde det.

Hade köpte nya inspänningar. Värmde upp sen satte jag dom på det allra lösaste.

Evve sökte sig framåt och neråt.

När hon vant sig vid inspänningarna och slappnat av i båda varven provade jag att få henne att galoppera.

Det gick jättebra även om höger varv är jobbigt.

Min ridtränare säger att det är vänster bakben som får jobba extra mycket och det är det hon verkar ha lite kludd med. Trodde det berodde på den snea frambenet.

Men hon kämpar på och blir bara bättre och bättre i högervarvet. Hon galopperade på bra.

Så jag TROR att hon kanske hade lite känningar i musklera efter longeringen.

Så denna dag bestämde jag mig för att ta en lugn tur i skogen. Inget direkt ansträngade, inga dressyrövningar som jahg brukar hålla på med i skogen, utan bara skritt och jogging.

Hon var hyfsat i form under turen och allt gick så lugnt och fint tillväga.

Imorgon (idag) torsdag får hon vila. Sedan väntar våran allra första hoppträning på fredag!!!

Är sugen på att köra henne nån dag ockå om jag får tid (ork).

Jag skulle ta henne i hagen. Hon rusade som bara den. Verkade vara något i skogen som störde henne. Rävar, älgar, tranor mm är hon ju van vid så jag vet i tusan var det var.

Efter att hon tagit några repor i hagen kom hon äntligen fram till mig.

Hon skakade och frustade. Kikade bakåt.

Jag satte på grimman och tog ut henne ur hagen.

Hon reste sig då på bakbenen.

Evve har ALDRIG stått på bakbenen förut när man hanterat henne.

En spänd promenad hem till stallet blev det.

Jag fick ändra mina planer då jag tänte rida på stora vägen. Men hon var för spännd för det. Ville inte möta några fordon.

Väl ute i skogen lyssnade hon inte ett smack på mig. Spännd och hetsig.

Nästan inget stämde. Försökte få henne på andra tankar genom att rida lite dressyrövningar. Men det var lögn.

Jag skulle aldrig ridit.

Evve dröp av svett när vi kom hem.

Usch vilken runda.

Nästa dag bestämde jag mig för att göra ett nytt försök. Evve var som vanligt lugn och fin i hagen och hela ridturen gick som en dans!!!

Dagen efter (ja det måste ha varit i söndags) red vi lite dressyr hemma på åkern.

Tränade rätt mycket galopp.

När hon var lösgjord bestämde jag mig för att vi skulle hoppa något hinder innan vi gav upp.

Jag hade gjort i orning ett på 60 cm med avståndsbom på 3,5 meter innan då jag inte ville det skulle gå snett då vi inte hoppat så "högt" innan.

Samlad galopp mot hindret ett par tre gånger och Evve hoppade obemärkt över!

Så nu väntar bara första hoppträningen. Den blev flyttad till fredag och den kommer att vara i Vesslarp hos veterinären.

Ska snart ut och försöka mig på att longera.

Det har hänt saker kan man säga.

Sålde min andra häst då tiden inte räckte till längre och hon började äta på all inredning.

Ville ha kvar Evve pga stammen om jag nu skulle bli intresserad igen.

I februari förra året lämnade jag Evve till min jobbarkompis Frida Stenssen (joyriding.se). Där fick hon vara i en månad för att få grunderna i inridningen.

Var gång jag var och hälsade på henne var hon helt galen. Jag vågade inte ta hem henne. Meningen var att hon skulle vatt där i tre veckor (eller om det var fyra så hon var där fem????) men jag lät henne var där en extra vecka.

Dagen kom och jag skulle få prova rida.

Evve hetsade som bara den. Höll på att sparka Frida när hon inledde med lite longering.

Frida sa att hon inte var sådan i vanliga fall när inte jag var där. Hmm...............

Efter ett tag var Evve lugn och Frida hoppade upp. Skrittade och travade lite grann.

Så var det min tur. Jag var livrädd att något skulle hända. Jag klättrade upp på ryggen. Jag var spänd som en fiolsträng och lika så var Evve. Några hästar rörde sig i en hage och båda två spände sig ännu mer.

Jag skrittade några varv och sen fick det vara nog.

Det fick bära eller brista några dagar senare då hon skulle hem. Frida sa ju att hon var snäll. Hon tipsade mig att longera av henne enerin innan jag hoppade upp.

När jag hämtade hem henne och det var dags för första ridturen longerade jag henne lite. Hon var hur lugn som helst.

Klev upp på henne och Tomas följde med på en liten tur i skogen.

Hon var hur lugn som helst.

Longerade henne lite ett par gånger till innan ridpassen men hon gjorde aldrig något.

Hon har inte gjort en ända dumhet sen jag fick hem henne!!!!

Tja.... Nu när hon vet hur allt fungerar händer det väl saker lite då och då, men hon vet ju att det sitter nån på ryggen alla fall.

Som sagt, 1,5 år har gått sedan inridningen. Jag har börjat träna dressyr för instruktör och nu nästa vecka börjar vi även hoppträna för en tjej som bland annat tävlat unghäst VM för nåt år sen.

Hoppa är något Evve verkligen verkar tycka om att göra. Jag är själv förvånad. Jag har alltid varit lite rädd för det där med hoppning. Minns första gången jag testade med Evve nån gång förra året. Men hon bara hoppar.

Nu känner jag mig rätt trygg på ryggen då jag litar på henne nästan helt till fullo då vi rider ann mot ett hinder.

Hon har ALDRIG någonsin vägrat. Vad jag än har satt upp för nåt hinder så hoppar hon.

Nu ska jag inte skriva för mycket om det här nu för på tisdag är det som sagt hoppträning och då kan ju vad som helst hända....... Jag kommer vara lite nervös!

Här kommer lite bilder...

Väntar på sadeln...

Den gillade hon inte denna dagen. Började sprätta...

Får springa lite lös i den isiga padocken...

Lite tjurig när man ska springa med linan....

Dags för allra första upp sittningen. Evve lite skeptisk.

Men det gick ju bra!!

Nån vecka senare. Evve har råkat trampa sig med brodden på kronranden. Något hon har ärr och märke i hoven ännu av.

Trava med ryttare skan man också orka med..

1,5 år senare. Träning för birgitta.

Galopp??? Hmm, ja, det är jobbigt tycker Evve ibland.

Men hon blir bättre och bättre hela tiden!

Min älskade lilla häst :-)

Ska se om jag har nån till att fota på hoppningen. Får se vad det kan bli av det :-)