Evelina W.F.

Det har hänt saker kan man säga.

Sålde min andra häst då tiden inte räckte till längre och hon började äta på all inredning.

Ville ha kvar Evve pga stammen om jag nu skulle bli intresserad igen.

I februari förra året lämnade jag Evve till min jobbarkompis Frida Stenssen (joyriding.se). Där fick hon vara i en månad för att få grunderna i inridningen.

Var gång jag var och hälsade på henne var hon helt galen. Jag vågade inte ta hem henne. Meningen var att hon skulle vatt där i tre veckor (eller om det var fyra så hon var där fem????) men jag lät henne var där en extra vecka.

Dagen kom och jag skulle få prova rida.

Evve hetsade som bara den. Höll på att sparka Frida när hon inledde med lite longering.

Frida sa att hon inte var sådan i vanliga fall när inte jag var där. Hmm...............

Efter ett tag var Evve lugn och Frida hoppade upp. Skrittade och travade lite grann.

Så var det min tur. Jag var livrädd att något skulle hända. Jag klättrade upp på ryggen. Jag var spänd som en fiolsträng och lika så var Evve. Några hästar rörde sig i en hage och båda två spände sig ännu mer.

Jag skrittade några varv och sen fick det vara nog.

Det fick bära eller brista några dagar senare då hon skulle hem. Frida sa ju att hon var snäll. Hon tipsade mig att longera av henne enerin innan jag hoppade upp.

När jag hämtade hem henne och det var dags för första ridturen longerade jag henne lite. Hon var hur lugn som helst.

Klev upp på henne och Tomas följde med på en liten tur i skogen.

Hon var hur lugn som helst.

Longerade henne lite ett par gånger till innan ridpassen men hon gjorde aldrig något.

Hon har inte gjort en ända dumhet sen jag fick hem henne!!!!

Tja.... Nu när hon vet hur allt fungerar händer det väl saker lite då och då, men hon vet ju att det sitter nån på ryggen alla fall.

Som sagt, 1,5 år har gått sedan inridningen. Jag har börjat träna dressyr för instruktör och nu nästa vecka börjar vi även hoppträna för en tjej som bland annat tävlat unghäst VM för nåt år sen.

Hoppa är något Evve verkligen verkar tycka om att göra. Jag är själv förvånad. Jag har alltid varit lite rädd för det där med hoppning. Minns första gången jag testade med Evve nån gång förra året. Men hon bara hoppar.

Nu känner jag mig rätt trygg på ryggen då jag litar på henne nästan helt till fullo då vi rider ann mot ett hinder.

Hon har ALDRIG någonsin vägrat. Vad jag än har satt upp för nåt hinder så hoppar hon.

Nu ska jag inte skriva för mycket om det här nu för på tisdag är det som sagt hoppträning och då kan ju vad som helst hända....... Jag kommer vara lite nervös!

Här kommer lite bilder...

Väntar på sadeln...

Den gillade hon inte denna dagen. Började sprätta...

Får springa lite lös i den isiga padocken...

Lite tjurig när man ska springa med linan....

Dags för allra första upp sittningen. Evve lite skeptisk.

Men det gick ju bra!!

Nån vecka senare. Evve har råkat trampa sig med brodden på kronranden. Något hon har ärr och märke i hoven ännu av.

Trava med ryttare skan man också orka med..

1,5 år senare. Träning för birgitta.

Galopp??? Hmm, ja, det är jobbigt tycker Evve ibland.

Men hon blir bättre och bättre hela tiden!

Min älskade lilla häst :-)

Ska se om jag har nån till att fota på hoppningen. Får se vad det kan bli av det :-)